Aktiv dödshjälp är fullständigt oacceptabelt. Tanken att man skulle ha rätt att själv bestämma när och hur ens liv ska avslutas är inget annat än en sjuk förlängning av en västerländskt idé om livet som en sorts egendom; eftersom man äger sitt eget liv, så 'äger' man även rätten att avsluta det. Någon sådan rätt finns inte; vi har inte rätt att avsluta egna eller andras liv.
Aktiv dödshjälp för också med sig synnerligen destruktiva sidoeffekter. Inte ens anhängare till aktiv dödshjälp tänker sig att vem som helst ska kunna promenera in på en vårddcentral och utan frågor bli avlivad. Nej, aktiv dödshjälp kommer att kräva att en administration byggs upp; riktlinjer ska tas fram, tjänstemän ska inom ramen för sin tjänst avgöra vilkas liv och lidande som uppfyller kraven för avlivande.
Slutligen kommer aktiv dödshjälp skapa en social förväntan om man i vissa omständigheter ska begära dödshjälp. Att tro att sådan förväntan inte kommer att skapas är otroligt naivt. Alla sociala institutioner, även de som på ett explicit plan bygger på frivilliga val, skapar förväntningar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Min herre är obildad. Möjligen har han rätt men han är obildad. Vad ordet rätt, rättighet har med detta att göra är oklart. Varje försök att konstruera en genrell norm uitfrån de olika situationer som här beskrevs kommer att misslyckas. Exempelet med den person som spatserar in på en vårdcentral och kräver avlivning är ett konstruerat exempel utifrån vilket bara en gymansist med intakt sinne för pubertalt filosoferande kan få ut något av. Bakom det som kallas för dödshjälp här på denna blogg finns ett helt spekterum av olika situationer från mord till medhjälp till självmord.
SvaraRaderaRedaktören för denna blogg måste nog höja nivån en aning om något väsentligt ska kunna sägas om sådant som dödshjälp.
Always nice to hear from you, Bowen.
SvaraRaderaMin goda uppfostran förbjuder mig att gå tillrätta med alla aspekter av Bowens kommentar, likväl känner jag mig manad att göra följande genmäle:
a) För den som gjort besväret att sätta sig in frågan om aktiv dödshjälp (tips: google) så är det tydligt att frågan om ”rätt ”och ”rättigheter” är central för dem som förespråkar aktiv dödshjälp. Kanske använder dessa människor detta begrepp på ett sätt som inte lever upp till Bowens bildning, men likväl talar de om rätt och rättigheter på ett sätt som jag tycker är värt att ta på allvar.
Det avgörande här är om man har rätt att kräva att andra avslutar ens liv.
b) Ja, exemplet med personen som travar in på en vårdcentral och kräver att bli avlivad må vara naivt, men om en sådan situation ska vara naiv/orimlig i ett samhälle som bejakar aktiv dödshjälp, så krävs ju just den sorts administrativa organisation, som jag menar är direkt skadlig för ett samhälle. Vi kan inte, menar jag, ha tjänstemän som har att avgöra vilka liv som uppfyller kraven för att inte finnas.
d) ”Varje försök att konstruera en genrell norm uitfrån de olika situationer som här beskrevs kommer att misslyckas” skriver Bowen. Bravo! Men vad kan en norm vara om inte generell? En icke-generell norm är väl inte mer än en tom gest framför en spegel.
e) Slutligen, vad tycker du själv? Hur ska ett samhälle organisera aktivt dödande? Hur ska tjänstemän skilja ut de som förtjänar att dödas från de som får bita ihop. Hur ska detta organiseras? Och av vem?
Jag tycker inte att man kan så kategoriskt avfärda alla former av dödande, i detta fall aktiv dödshjälp. I Holland och Belgien kan du idag få aktiv dödshjälp om du lider av en obotlig sjukdom och du är bortom all räddning, dvs. sjukdomen kommer oundvikligen leda till döden inom en viss tid. Alla behandlingar är prövade och det finns inget kvar att göra. Framför allt så anser vederbörande själv att han/hon är färdig med sitt liv. Personen ska själv avgöra om hon vill tillbringa sin sista tid i livet i outsägliga plågor eller om hon vill avsluta sitt liv under värdiga former. Jag har själv tyvärr fått se mig närstående personer som under sin sista tid i livet inte i något avseende fått dö under värdiga former. Jag är själv säker på att om de fått välja själva så hade de föredragit att möjligheten till aktiv dödshjälp hade erbjudits dem så hade de valt detta.
SvaraRaderaAtt en tjänsteman skulle ha befogenheter att ensam avgöra vem som ska får fortsätta leva låter absurt. Här bör många personer vara inblandade: du själv, dina anhöriga, behandlande läkare samt eventuellt socialstyrelsen.
Idag finns möjlighet att "förhandla" om döden. Rekommenderar starkt Torbjörn Tännsjös bok "Döden är förhandlingbar" (men även hans böcker om vårdetik) som är ett mycket starkt inlägg i debatten om aktiv dödhjälp.
Om man på religiösa bevekelsegrunder avfärdar alla former av dödande så vill jag bara påminna om att man även bibeln rättfärdigar folkmord. Där vet jag i och för sig ingenting om redaktörens ståndpunkt...